Är att ha barn och djur omkring sig   

Först har vi detta lilla gotroll, Bull,

I dag när jag var så stressad och visste inte vart jag skulle göra av mig själv. Städade köket som en galen duracellkanin , hittade jag en kvarglömd julsak, en domherre som suttit i en blomma. Ingen lust att ta reda på den nu när allt annat är undanplockat.

Började leka med den och Bull. han uppskattade den väldigt mycket. Jag satt på golvet å kastade den åt honom, han for med den som en galning, sen kom han med den å jag kastade, ja så höll vi på några vändor.

Jag märkte att efter den lekstunden hade jag kommit ner i varv och blivit mitt vanliga lugna   

*************************************

Ja sen var det ju dessa underbara barn. I dag är det Svägerskans ungar som ska ha en stor hjärtlig kram som är så omtänksamma av sig och tänker på oss gamlingar   

Måste dra hela historien som ledde till deras omtanke.

Monicas katt Kurre har varit borta ca 1 vecka och vi har ju funderat och lyssnat om vi skulle ha hört honom instängd någonstan.

I dag när jag stod ute på bron hör jag ett sånt där jamande som bara kommer från en katt i nöd. Tog mig ut på den halkiga gården endast i inneskor och försöker lokalisera ljudet. Tvillingarna, 8år kommer utrusande från deras lada och säger att dom hör en katt och tror han sitter fast, för det låter som så säger de. Jag tar mig in i ladan och börjar locka på kurre, hör honom men ser ingen. Monica har anlänt ut hon oxå, jag har tagit mig upp på plan två i ladan. Jag får syn på honom och utbrister "Fan!! vad gör du där uppe!!" ungefär när jag satt punkt på meningen hör jag ungefär samma ord från markplan, av Monica.

Katten sitter på tackbjälken minst 10 meter upp från markplan.

Från mitt läge är det väl ungefär hälften så högt, men fullt tillräckligt att vi inser att vi inte har en stege som når så långt.

Därifrån jag står så är det en del av ladan som ärr öppen från nock till golv.

Vänder mig om för att kolla om det går att ta sig närmar upp efter sidorna där gamla trästegar vetter uppåt mot taket, halvägs, kommer Tess 3 år som tagit sig upp på en sån där gammal smal å tvär trappa. jag ojar mig lite över att det är nog lite farligt för henne att vara där uppe. Tess är ju naturligtvis lika orolig som vi är över Kurre. Grabbarna kommer oxå upp och vi är på samma plan alla. 

Jag å Monica försöker föbrilt komma på ett sätt att få ner den stackars skrämda katten, samtidigt som vi har tre barn som bubblar på hela tiden. Vi förklarar att de måste vara lugna så vi inte skrämmer Kurre mer än nödvändigt.

I omgångar försöker jag å Monica oss på att klättra å kliva på de smala avsatserna på sidorna. Varvid Tess hela tiden komenterar våra hariga försök;

- Annica gå försiktigt nu!

-Annica ta det lungt nu!

-Akta så du inte trillar!

osv. så här håller hon på i ett när vi klättrar :)

När Monica till slut tar sig mod att klättra upp vi en sån gammal trästege som först går upp till en bjälke och senan en till från den bjälken en till stege som räcker en bit upp i taket och är förankard i ett hjärn stycke från taket. Det är från den ca halvmetern till bjälken Kurre sitter på. Kurre börjar på darrande tassar försöka nå stegen.

Det är nu jag inte vågar titta utan vänder mig bort, är ju rädd att Kurre ska falla de 10 metrarna. Jag försöker att få ungarna så tysta som möjligt så de inte ska skrämma Kurre. Då alla tre ungarna försäkrar och berättar(viskar) hela tiden hur det går och säger om och om igen att; Annica det går bra!

Jag möter Monica vid stegen för att hjälpa till med att ta emot Kurre. Tess är noga med att jag inte ska falla och säger det åt mig, genom att jag i detta läge står på kanten till det fria fallet ner på ca 5 meter, grabbarna ber oxå oss att vara försiktiga och att vi ska vara rädd om Kurre så han inte blir rädd.

Ja alla kom vi ner på fast mark. Kurre fick extra god mat när han kom in så alla blev vi nöjda och glada. Jag å Monica var dock bra skakiga i benen efter dessa strapatser, båda är vi ju höjdrädda så...... men var gör man inte för djuren!

men helt underbara ungar som tänkte på vår säkerhet och var så omtänksamma och så här efteråt kan man ta in det hela som dom, som man tyckte då, tjatade om, det var ju ren omtänksamhet som dom tjatade.

Gopluttarna   

Ja det har det vart hela dagen, eller snarare fram till kl 12.

Började redan i morse. När jag klev ur duschen kollade jag på klockan och den var 6.05 och jag ska vara på jobbet 6.30. trodde först att det var min klocka som gick fel, men alla klockor visade samma sak. Snacka om att jag fick panik!

Jag måste ha lagt i från mig hjärnan igår när jag la mig och ställde alarmet. Jag behöver minst två timmar på mig på morgon för att hinna vakna och fixa djuren och mig själv.

Till råga på allt så snoozade jag oxå, händer ytterst sällan. Så det vart mindre än en timma på mig i dag   

Han ju till jobbet och fick ordning på det viktigaste innan barnen började ramla in   Full fart på jobbet har det oxå varit.

Nu sitter jag å varvar ner efter jobbet med mängder av kaffe som jag missade i morse, han ju bara med 2 koppar då   jämfört med 6-7 koppar.

Ska dock försöka å inte koppla av allt för mycket, för då är risken att jag inte orkar lyfta på rumpan mer i dag. Köket måste få sig en rejäl städomgång!