...mycket som händer här, ser att det var ett tag sen jag bloggade.

Nacken ja den spökar fortfarande, hade hela 3 dagar då jag knapp kände nått av den. Nu har jag jobbat i två dagar och känner att det kommer tebax :( 

Å gubben går fortfarande med handen i ett stort gipspaket, han ska dock ta stygnen på mondag och får då förhoppningsvis en smidigare bandage om handen....

På väderfronten händer heller inte mycket, grått grått och regn och regn, en och en annan gång kan man få se en strima av solens strålar men det brukar gå fort över, men man blir så lycklig över dom stunderna :)

Däremot vid fågelbordet häder det mycket istället, har inte varit sån här fart under hela vintern somdet är nu :)

Bergsfinken

Honan

Grönsiskorna tjafsar väldigt om maten

Den söta blyga Blåmesen...

'Mina smågrabbar, ja jag kallar mina pilfinkar för det, dom beter sig som ett gäng busiga grabbar :)

Bofinken skuttar glatt på backen och letar mat

Den ståtliga Grönfinken ser lite sur ut, kan bero på det otäcka snön som faller eller så vill han ha maten för sig själv :)

Talgoxen redo att dra iväg med ett solrosfrö

Den större hackspetten

Har äntligen fått hem sin tjej :) så nu är det ett fasligt fjäsk och liv på dessa :)

Som vanligt har det blivit några turer till skogen med hundarna

Har inte orkat lagt upp just hundbilder på jAlbum men ett gäng foton från en tur på hemmaplan har jag lyckats laddat in:

http://annica882.jalbum.net/

Fotat lite vår i rabatterna.....

Har varit så underbart att fått följa Brynäs denna säsong från början till gårdagen då SM GULDET plockades hem :)))

Kan ju bara hålla med det alla säger om publiken, vilket ös och tryck. En enorm kännsla att vara på plats i Läckerolen....

Provade att fota lite igår.

http://jalbum.net/en/browse/user/album/1159521/

Där fick ni alla som inte trodde på Brynäs!!!!! =)

Har åkt lite berg och dalbana någradagar nu.......

Ja jag hoppas och ber till högre makter att detta går åt rätt håll. Det är andra dagen i rad som jag inte har någon större smärta när jag vaknar :) Annars så har morgona varit bland dom värsta tidpunkterna för min smärta.

Som jag sagt tidigare så ska man inte ropa HEJ förrän man är över bäcken, men detta måste dock vara ett tecken att det går åt rätt håll, jag går mot bäcken och kan förhoppningsvis snart hoppa över den =)

Ja i måndags fick jag ju träffa en ny läkare. Inte var det någon rolig upplevelse heller :/ Saknar min andra läkare men han har dragit iväg på nått uppdrag och blir borta 3 månader, så får dom väl inte göra?? =)

Ja vad sa då läkaren? 

Svaren från röntgen hade kommit och det visade sig att två kotor hade sjunkit ihop och att det fanns en förträgning på högra sidan på kotorna. Vilket då förklarar att disken inte får plats och skjuts ut och trycker på nerverna.

Enligt läkaren så kommer jag att få leva med detta och han jämförde det med reumatism. Jag skulle vara beredd på att ha ont nu när det var kallt och det skulle bli lite bättre när sommaren kom med värmen :(

Han sa oxå att detta problem borde inte jag ha, för detta är nått som drabbar de över 50. Ja ursäkta mig då att jag är så ung hade jag lust att säga, men jag teg =)

Medecinen var viktig att jag åt ( fast jag berättade att de inte hjälpte med de starka som jag fått) men jag skulle fortsätta och när jag inte kunde ta dom starka skulle jag typ äta alvedon så mycket som möjligt, som att alvedon skulle hjlpa när de starka inte gör det :/ ja det hjälper ju lite mot inflamation då, men min mage säger annat. Är illamående och kan inte äta riktigt, har till och med gått ner några kilon nu.

Jag blev sjukskriven denna vecka ut och sen sjukskrev han mig 1/4 del och menade att jag skulle bara göra lättare uppgifter, men jobbar man i förskola så jobbar man ganska mycket ensam och att inte göra vissa saker funkar bara inte, svårt att förklara men ni som jobbar inom detta vet hur det funkar och kan förstå dilemmat i detta. 

I går tog jag reda på disk och torkade av köksbänkarna, blev totalt slut och yrslig av det :(

Ganska deprimerad gick jag därifrån. Tur var att jag skulle till sjukgymnasten efteråt.

Har världens underbaraste sjukgymnas, lugn, trygg, förstående, trevlig och kunnig :)

Han såg judirekt på mig att allt inte stod rätt till, fast jag försökte hålla skenet uppe =)

Jag berättade vad Dr sagt. Önskar jag kunde beskriva sjukgymnastens min...... Jag sa rent ut vad jag tyckte om det besöket och Doktorn. Han försökte på ett bra sätt att förklara att det finna både bra och dåligt folk i alla kategoreier. Det har han ju aldeles rätt i. Han avslutade det med att den där läkaren lyssnar vi inte på! Det kändes så skönt att han sa det. Han förklarade även hur det låg till med min smärta och är övertygad om att den kommer att ge med sig. Svårt att beskriva här allt han berättade å förklarade för mig, men så skönt att få höra att detta går att gör nått åt. Vill liksom inte ha mer kronisk smärta än det jag redan har. 

Genom att jag får smärtan att försvinna med de övningar jag gör, visar att detta kommer att ge sig, tid kommer det att ta men en dag så, slipper jag detta :) Vist jag kan råka ut för det igen om något år eller så, skelletet åldras så....

Sjukgymnasten förklarde på ett bra sätt , så man kan förstå läkningsprossesen :

Tänk dig att du har ett stort sår på fingret prexis över knogen. Håller du fingret rakt så läker såret. Om du böjer fingret så går såret upp. Så funkar det min nacke oxå, viktigt att jag håller en rak ställning, vilket inte är lätt kan jag lova, inte kommer det att bli lättare på jobbet heller. Försök själv att inte böja på nacken :)

Sjukgymnasten säger ju oxå att det är ju helt omöjligt att inte göra det, men att jag ska tänka på det så mycket som möjligt....

Var upp på möte på jobbet i går och jag hde ju funderat på detta med 1/4 dels sjukskrivning. Obstinat som jag är då så hade jag kommit fram till att jag skiter i den och går tebax helt på mina 75%. Tur dock att jag har en klok chef :) Hon menade att jag skull göra som doktorn ordinerat, för att eventuellt om det inte funkar så blir det lättare att få läkaren att förstå. Det har hon ju helt rätt i, för kan tänka mig att denna läkare blir lika obstinat som mig om jag trotsar hans beslut =)

Vi båda har ju haft en föreställning om att jag ska vara helt frisk och återställd innan jag går tebax och jobbar för att inte hamna  i denna situation igen, men men.....

Bara å hoppas och hoppas att det kommer att gå vägen och att jag aldrig mer får ont, inom de närmaste åren iaf :)

Vill ju tebax till mitt liv nu......

På hemmafronten har ju inte livet blivit nå bättre heller. Gubben då som fick göra det mesta här hemma förut och avlasta mig. Nu gick ju han och skar av sig en sena och nerv i fingret i påskhelgen. Var in på operation i måndags och fick ett rejält bandage om handen. Han blev sjukskriven i två månader och får inte belasta handen alls på dom månaderna.

Vi får hjälpa varandra så gott det går :) Vi har ju dock en tonåring i huset som vissa dagar är villig att hälpa till men ibland så drar datorn mer, ja ni som har tonåringar vet hur dom funkar =)

ja så ser vårt liv ut just nu......

Känns lite som en repris denna dag. I går var vi ju ett glatt gäng som for till skogen med 11 hundar sammanlagt. Vädret var inte på vår sida, men det var så roligt att strosa där med trevliga och glada människor, lika härligt att se 11 hundar springa som galningar   

Detta var ju så trevligt så vi gör om det i dag och jag hoppas solen som lyser nu ska få vara kvar, men samtidigt som jag skriver detta ser jag attt det kommer in mer och mer moln   

Men hursom så komer det att bli en trevlig och rolig promenad.....

En repris jag inte tänker ta är "hoppa vilan"

Efter promenaden blir det att vila. Igår blev det inte så mycket vila för min nacke och det straffade sig å kvällen då det var dax att sova. Hatar när smörta förstör sömnen, kan ju bli galen för mindre. Tar ju helre smärtan på dagen och sömn på kvällen. Får man god sömn fixar man smärtan på dagen bättre och ja allt blir så mycket enklare med en utvilad kropp.....

*****

Men en repris jag mer än gärna gör är ju hockey reprisen :)

Ja idag är det dax för Läckerolen igen   

Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken.....  

men kan inte låta bli å ha en underbar känsla över att vi leder med 3-0 i matcher och tanken på att det kan bli ett avslut på detta på hemmais gör att det känns lite extra pirrigt att få vara på plats i kväll     

Önskar mina läsare en underbar dag för det tänker jag ha 

Trampade omkrin i skogen i dag :) Grått och kylig var det, snön flög lätt, men det gjorde även den där räven som bara jag såg då, så typiskt att man inte fick vittne på det fenomenet =)))

Med på promenaden var:

Jag med Kelly & Jack (leonberger & alaskan huskey)

Bengt med Ängla & Elvis ( Golden)

Ziba med Tina & Pitufo (bladrasrer)

Carin med Hilja & E-G (dalmatiner) Fiona, Dustie & Freja ( chihuahua)

Fåglarna är fotade hemma genom fönstret....  

Så härligt och underbart att vara på plats när Brynäs sopar banan med Skellefteå å nu leder vi med 2-0 i matcher...   Längtar som bara den på nästa hemmamatch på söndag, den stämningen som råder på Läckerolen är helt magisk.....

*********

I dag är det dags för ett besök hos sjukgymnasten igen. Idag ska jag få träffa två sjukgymnaster.

(så kan inte jag göra    men jag är ju inget katt heller    )

Trodde jag skulle få komma dit med goda nyheter, var ju så glad att akutsmärtan i armen försvunnit...men den kom tebax, visserligen inte så ofta då, men känndes som ett bakslag när den gjorde så. Det har tillkommit smärtor oxå, jag får sockerdricka i hela handen nu, huvudvärken och illamående blir värre och som på bilden ovan kan jag inte böja huvudet åt höger, då smärtar det enormt i handen :(

Hoppas de kan hjälpa mig i dag....

I går var jag ju in och röngade halsryggen, lite nyfiken är man ju på svaret. Jag hoppas jag får ett svar på måndag då jag ska få träffa läkare igen.

Ja jag själv har ju gått hemma sjukskriven i 3 veckor nu, men smärtan startade för 6 veckor sedan :(

Diskbrock säger en och en säger servakalik, när man söker så är det ungefär samma sak....

I morgon ska jag äntligen få åka och röntga halsryggen, tydligen så ligger problemet mellan kota c7 och c8.

Smärtan har dock ändrat karaktär, hoppas det är ett gott tecken...

Den akuta smärtan jag haft i högerarmen är borta, ont gör den fortfarande men så glad att smärtan som gjort att jag vill hugga av mig den försvunnit. Domningarna i lill- och ringfingret är kvar. Det nya som tillkommit är att när jag rör på mig och lyfter handen fram å tebax som man gör så får jag sockerdricka i hea handen :/

Ja själva nacken den gör ju ont den oxå men det är ju högerarmen jag använder så jag lider inte så mycket av smärtan från nacken ( är ju van med smärta på gott och ont).

axeln är ju oxå ett bekymmer med, den värker itakt med armen och gör det svårt att trä en tröja över huvudet, men låter jag bli det så går det att stå ut med den smärtan oxå =)

Ska dock bli spännande vad röngen visar, hoppas jag oxå får se bilderna sedan, nyfiken som na är :)

********************

Sen har vi ju min sambo då som klantade sig i garaget på långfredagskvällen. Han hade lyckats skurit sig på en kniv, knivspetsenhade gått in i fingret. Själv hade jag tagit min kvälsmedecin så jag skulle få sova. Ögonen hade börjat ramla ihop på mig när gubben kommer in å säger att han skurit av sig en sena i ett finger och behövde hjälp med att få på ett tryckförband.

Drogad som jag var av pillren staplade jag ner, fick tag i förband (som gubben redan plockat fram) men jag kan inte se såret för att jag är så dimmig av pillren så gubben pekar på såret och jag siktar och får på ett tryckförband ( fick faktiskt beröm för omläggningen av dr)

Mensnacka om att han hade otur, blev sånt litet snitt så de beövdes bara sys ett stygn för att få ihop det men så oturligt att han lyckats hitta senan och nerver....

De sydde ihop honom i Gävle och gipsade hela handen det enda som sticker ut är tumme och lillfingret. Han skulle få komma och operera till veckan sa de.

Nervös över jobbet som ha när, så idag onsdag då hani nget hört, ringde han upp dagkirurgin. Den han fick prata med sa att troligtvis skulle han få remisen p posten idag, ja nu bor vi ju på landet och posten är ju inte så tidigt här, nån gång mitt på dan om vi har tur. Men se de hade en tid som blivit avbokad i dag så ev skulle han ju kunna få ta den. Den han pratade med sa att hon skulle kolla upp det hela och återkomma om ca 1 timme.

Det gjorde hon oxå, men inte med de beskedet gubben ville ha. Han fick lov att vänta till måndag. Tydligen var det nått med den centrala nerven i fingret som oxå var sönder och en expert från Uppsala skulle komma ner då på måndag och fixa ihop det hela...

Ja så nån gång ska det bli ordning på oss oxå =) så vi kan bli en skadefri familj :)

Blev det en tur till skogen. Gråväder och smärta har satt stopp för det någon dag nu....

Vi mötte Ragge på vägen oxå...

Observera att Kelly går över vattnet och inte i