Ja nu ska jag försöka sammanfatta dagens björntest på hundarna. Jag behöver dock inte oroa mig att någon av mina kommer att reta upp en björn i alla fall :)

Många hundar var det anmälda tror de sa att det var 26st hundar. De flesta var jakthundar, två Finska lappundar och en schäfer vad jag såg som ej hörde till de "normala" jakthundarna + mina då.

Vi fick starnr 18 & 19 så det blev en lång väntan, men det gick att köpa både kaffe med fikabröd och grillad korv för en billig slant, bra ordnat. Man kunde även se lite när de övriga hundarna fick möta björnen. En mycket intressant dag var det.

Kelly var först ut. Man gick in i ett inhägnat område, där björndoft fanns sprejad överallt.

Kelly reagerade ganska på en gång och såg inte allt för lycklig ut. Jag fick kopla lös henne, hon stod kvar vid min sida och var almänt ängslig. När plötsligt en björn kommer ut bakom träden.....

(bilden lånad från weben)

Ja när Kelly fick se denna gestalt då drog hon iväg, åt samma håll som vi kommit, men stannade bakom en mindre gran och kikade lite ängsligt. Jag fick gå närmare björnen, då drog kelly sig ännu längre bort, jag fick kalla på henne men då utbröt paniken och hon ville bara ut genom staketet.

Jag vände om för att koppla henne och avsluta denna plåga, men ju mer jag närmade så ville hon bara mer å mer ut, hon försökte buffa undan staketet :/ Stackarn jag tyckte lite synd om henne.

Hon blev helt genuint äkta livrädd och på vägen tillbaka till bilen så var hon fortfarande rädd för allt som rörde sig, som en kvist eller så. Ett sånt där gult och rött band var uppspänt på stigen en bit ner där åskådare fick stå, vi skulle krypa under det, ja då var hon så rädd att hon hade kunnat krypit ur halsbandet om det var möjligt....

Ja har hon inte mardrömmar i natt så vet inte jag =)

Nu vet jag dock hur hon skulle bete sig i skogen om vi möter på björndoft. Sticker hon iväg å ser så där rädd ut är det ett tecken att jag oxå ska dra mig tillbaka, frågan är ju bara HUR långt springer hon i panik????

Ja så var det Jacks tur. Han gick in med mig utan större reaktion. När jag kopplade lös han så sprang han en bit framåt och stannade och nosdae mycket intresserad vid ett träd, han står så han har ryggen åt det håll björnen kommer. Björnen släpps fram, Jack fortsätter nosa, men kroppshållningen ändras "Jag vet vad som pågår men ignorerar det" Björnen rör på sig lite mera och Jack vänder sig om och ställer sig upp å  blänger spänt och tryggt på björnen, björnen snurrar på sig och Jack vänder sig och börjar nosa igen med samma tanke "Jag vet att du är där men jag ignorerar dig"   Jack stannar upp en gång till och glor på björnen men fortsätter att ignorerar den....

Ja så han kommer då inte att jaga å skrämma någon björn, men jag kan läsa av honom om det finns en i närheten, det var ett helt nytt och annorlunda kropspråk på honom.....

Man kan ju undra hur han skulle göra om jag blev attakerad av  en björn, skulle han ignorera det å eller skulle han hälpa mig???

En sak är säker Kelly skulle då inte hjälpa mig =)

Först måste jag berätta om gårdagen då jag var på konser på Göransonska arena...

På fredagen var det äntligen dags - efter många intensiva repetitioner så tog 500 kulturskolelever över scenen tillsammans med Sanna Nielsen samt Kråkan och busarna inför 3 500 elever från Sandvikens kommuns skolor.

http://www.sandviken.se/nyhetsarkiv/start/kulturskolansjubileumskonsertpagoranssonarena.5.78
a33ba5136cf98abec80004966.html

Svägerskans grabbar var med i skolkören, de var så duktiga och modiga alla barn som ställde upp på detta :)

Underbar underhållning och en magisk och mäktig känsla med så många på cenen :)

********

I dag är det stora B dagen, ja i dag ska hundarna testas på björn :) Har ju längtat å längtat efter denna dag.

Denna låtsas björn var ju lite rolig, undrar hur våran björn kommer att se ut. Har hört att den ska komma på vajer...

Så nu tycker jag att klockan kan bli 11 nån gång.....

Måste komma ihåg kameran i dag, för inte tänkte jag på att ta med den på konserten igår heller, men hjärnan funkar ju inte så bra just nu så, får vara glad att jag kommer ihåg de olika sakerna jag ska på :)))

Jag får återkomma i eftermiddag och berätta hur det gått med detta björnäventyr...

ha en underbar dag....

(Ser ju så här i efterhand att stavningen inte är helt 100 =/ men struntar i det =) Är ju inge bra på att stava i normalfall med ser och märker att med en högerhand som inte funkar fullt ut inte gör saken bättre )

Rena aprilskämtet vaknade man upp till i dag...

De hade varnat i går på SMHI,men lika chockad och less blir man iaf när man kliver upp och det ser ut så här :( 

Inte så myckett göra nått åt det men gnälla måste man få göra =)

Tror fåglarna är glad att jag fortfarande matar dom....

Är dock fredag i dag, alltid nått att glädjas åt. Fast för mig i nuläget känns det ingen större skillnad på vardag och helg. Har lika ont vare sig det är måndag eller lördag...

Resume av vecorna som gått

Är inne på min andra jobbarvecka, starade förra veckanmed att jobba 4,5 timmar. Underbart att vara tebax på jobbet, synd bara att värken ökade i samband med det. Var till läkaren och blev sjukskriven på halvtid så nu jobbar jag 3 timmar per dag..... Ingen större skillnad på värken då....

Vi har begärt ett rehabsamtal med försäkringskassan, bara hoppas det komme snary. Lät som det skulle gå fort då förra veckan men inget hört ännu.....

Det finns dock sjukvård som tar en på allvar, har eller snarare ska få komma på magnetröntgen samt en sån där mätning av nerverna och muskelaturen i armen. Bara att skriva hr på dadorn är ett problem när man har tre fingrar som är bortdomnade, har liksom tappat finmotoriken i höger handen och det är jag förbenat less på nu....

Ska även få prova en annan medecin mot smärtan, de jag äter nu gör att jag bara bir illamåeende och kan inte äta nått. Visserligen är det ju nte helt fel att gå ner några kilo i vikt men hade kanse vart trevligare om det skett på ett annat sätt =)

Sista april och första maj, ja då låg jag deckad i feber, hade över 40 grader, med alvedon hela dagar kom jag ner till 38 :( har väl aldrig vart med om en sån hög och envis febran. Den gav sig iaf som tur var.....

Har även hänt lite roliga saker oxå trots de trista med värken :)

Var till en kolega förra lördagen på en trivselmiddag. Underbart god mat bjöds det på och efterrätten ja den var så gudomligt god så det finns inte ord för den :) Typ glass med Nutella i mmmmm :p

Underbart trevligt var det oxå, jag är så lyckligt lottad som har så underbara kolegor :)))

Har även hunnit med en sväng till Kybacka gård till älgparken :) Gjorde för länge sedan en pressent till ägarna, för att de är så trevliga och mysiga personer...

200 vykort hade jag gjort åt dom på ståtliga Dennis. De blev så glada över dom, kändes så bra :))

******

Igår var vi åter sammlade jag och mina kollegor. Vi var till Viken på Living room och käkade och hade det trevligt och roligt. Vi tackade av en av oss som slutat. God mat och trevligt sällskap, kan ite bli bättre :))

Ja det var en sumering av de två veckorna sen jag sist skrev här....

I helgen är det äntligen dax för att testa hundarna på björn, har nog sagt det många gånner med det ska bli så kul, intressant och spännande. Har ju gått igenom i huvudet tusen gånger hur hundarna kommer att teagera. Bara å vänta å se om jag har rätt.....

Önskar alla läsare en underbar helg :)

...mycket som händer här, ser att det var ett tag sen jag bloggade.

Nacken ja den spökar fortfarande, hade hela 3 dagar då jag knapp kände nått av den. Nu har jag jobbat i två dagar och känner att det kommer tebax :( 

Å gubben går fortfarande med handen i ett stort gipspaket, han ska dock ta stygnen på mondag och får då förhoppningsvis en smidigare bandage om handen....

På väderfronten händer heller inte mycket, grått grått och regn och regn, en och en annan gång kan man få se en strima av solens strålar men det brukar gå fort över, men man blir så lycklig över dom stunderna :)

Däremot vid fågelbordet häder det mycket istället, har inte varit sån här fart under hela vintern somdet är nu :)

Bergsfinken

Honan

Grönsiskorna tjafsar väldigt om maten

Den söta blyga Blåmesen...

'Mina smågrabbar, ja jag kallar mina pilfinkar för det, dom beter sig som ett gäng busiga grabbar :)

Bofinken skuttar glatt på backen och letar mat

Den ståtliga Grönfinken ser lite sur ut, kan bero på det otäcka snön som faller eller så vill han ha maten för sig själv :)

Talgoxen redo att dra iväg med ett solrosfrö

Den större hackspetten

Har äntligen fått hem sin tjej :) så nu är det ett fasligt fjäsk och liv på dessa :)

Som vanligt har det blivit några turer till skogen med hundarna

Har inte orkat lagt upp just hundbilder på jAlbum men ett gäng foton från en tur på hemmaplan har jag lyckats laddat in:

http://annica882.jalbum.net/

Fotat lite vår i rabatterna.....

Har varit så underbart att fått följa Brynäs denna säsong från början till gårdagen då SM GULDET plockades hem :)))

Kan ju bara hålla med det alla säger om publiken, vilket ös och tryck. En enorm kännsla att vara på plats i Läckerolen....

Provade att fota lite igår.

http://jalbum.net/en/browse/user/album/1159521/

Där fick ni alla som inte trodde på Brynäs!!!!! =)

Har åkt lite berg och dalbana någradagar nu.......

Ja jag hoppas och ber till högre makter att detta går åt rätt håll. Det är andra dagen i rad som jag inte har någon större smärta när jag vaknar :) Annars så har morgona varit bland dom värsta tidpunkterna för min smärta.

Som jag sagt tidigare så ska man inte ropa HEJ förrän man är över bäcken, men detta måste dock vara ett tecken att det går åt rätt håll, jag går mot bäcken och kan förhoppningsvis snart hoppa över den =)

Ja i måndags fick jag ju träffa en ny läkare. Inte var det någon rolig upplevelse heller :/ Saknar min andra läkare men han har dragit iväg på nått uppdrag och blir borta 3 månader, så får dom väl inte göra?? =)

Ja vad sa då läkaren? 

Svaren från röntgen hade kommit och det visade sig att två kotor hade sjunkit ihop och att det fanns en förträgning på högra sidan på kotorna. Vilket då förklarar att disken inte får plats och skjuts ut och trycker på nerverna.

Enligt läkaren så kommer jag att få leva med detta och han jämförde det med reumatism. Jag skulle vara beredd på att ha ont nu när det var kallt och det skulle bli lite bättre när sommaren kom med värmen :(

Han sa oxå att detta problem borde inte jag ha, för detta är nått som drabbar de över 50. Ja ursäkta mig då att jag är så ung hade jag lust att säga, men jag teg =)

Medecinen var viktig att jag åt ( fast jag berättade att de inte hjälpte med de starka som jag fått) men jag skulle fortsätta och när jag inte kunde ta dom starka skulle jag typ äta alvedon så mycket som möjligt, som att alvedon skulle hjlpa när de starka inte gör det :/ ja det hjälper ju lite mot inflamation då, men min mage säger annat. Är illamående och kan inte äta riktigt, har till och med gått ner några kilon nu.

Jag blev sjukskriven denna vecka ut och sen sjukskrev han mig 1/4 del och menade att jag skulle bara göra lättare uppgifter, men jobbar man i förskola så jobbar man ganska mycket ensam och att inte göra vissa saker funkar bara inte, svårt att förklara men ni som jobbar inom detta vet hur det funkar och kan förstå dilemmat i detta. 

I går tog jag reda på disk och torkade av köksbänkarna, blev totalt slut och yrslig av det :(

Ganska deprimerad gick jag därifrån. Tur var att jag skulle till sjukgymnasten efteråt.

Har världens underbaraste sjukgymnas, lugn, trygg, förstående, trevlig och kunnig :)

Han såg judirekt på mig att allt inte stod rätt till, fast jag försökte hålla skenet uppe =)

Jag berättade vad Dr sagt. Önskar jag kunde beskriva sjukgymnastens min...... Jag sa rent ut vad jag tyckte om det besöket och Doktorn. Han försökte på ett bra sätt att förklara att det finna både bra och dåligt folk i alla kategoreier. Det har han ju aldeles rätt i. Han avslutade det med att den där läkaren lyssnar vi inte på! Det kändes så skönt att han sa det. Han förklarade även hur det låg till med min smärta och är övertygad om att den kommer att ge med sig. Svårt att beskriva här allt han berättade å förklarade för mig, men så skönt att få höra att detta går att gör nått åt. Vill liksom inte ha mer kronisk smärta än det jag redan har. 

Genom att jag får smärtan att försvinna med de övningar jag gör, visar att detta kommer att ge sig, tid kommer det att ta men en dag så, slipper jag detta :) Vist jag kan råka ut för det igen om något år eller så, skelletet åldras så....

Sjukgymnasten förklarde på ett bra sätt , så man kan förstå läkningsprossesen :

Tänk dig att du har ett stort sår på fingret prexis över knogen. Håller du fingret rakt så läker såret. Om du böjer fingret så går såret upp. Så funkar det min nacke oxå, viktigt att jag håller en rak ställning, vilket inte är lätt kan jag lova, inte kommer det att bli lättare på jobbet heller. Försök själv att inte böja på nacken :)

Sjukgymnasten säger ju oxå att det är ju helt omöjligt att inte göra det, men att jag ska tänka på det så mycket som möjligt....

Var upp på möte på jobbet i går och jag hde ju funderat på detta med 1/4 dels sjukskrivning. Obstinat som jag är då så hade jag kommit fram till att jag skiter i den och går tebax helt på mina 75%. Tur dock att jag har en klok chef :) Hon menade att jag skull göra som doktorn ordinerat, för att eventuellt om det inte funkar så blir det lättare att få läkaren att förstå. Det har hon ju helt rätt i, för kan tänka mig att denna läkare blir lika obstinat som mig om jag trotsar hans beslut =)

Vi båda har ju haft en föreställning om att jag ska vara helt frisk och återställd innan jag går tebax och jobbar för att inte hamna  i denna situation igen, men men.....

Bara å hoppas och hoppas att det kommer att gå vägen och att jag aldrig mer får ont, inom de närmaste åren iaf :)

Vill ju tebax till mitt liv nu......

På hemmafronten har ju inte livet blivit nå bättre heller. Gubben då som fick göra det mesta här hemma förut och avlasta mig. Nu gick ju han och skar av sig en sena och nerv i fingret i påskhelgen. Var in på operation i måndags och fick ett rejält bandage om handen. Han blev sjukskriven i två månader och får inte belasta handen alls på dom månaderna.

Vi får hjälpa varandra så gott det går :) Vi har ju dock en tonåring i huset som vissa dagar är villig att hälpa till men ibland så drar datorn mer, ja ni som har tonåringar vet hur dom funkar =)

ja så ser vårt liv ut just nu......

Känns lite som en repris denna dag. I går var vi ju ett glatt gäng som for till skogen med 11 hundar sammanlagt. Vädret var inte på vår sida, men det var så roligt att strosa där med trevliga och glada människor, lika härligt att se 11 hundar springa som galningar   

Detta var ju så trevligt så vi gör om det i dag och jag hoppas solen som lyser nu ska få vara kvar, men samtidigt som jag skriver detta ser jag attt det kommer in mer och mer moln   

Men hursom så komer det att bli en trevlig och rolig promenad.....

En repris jag inte tänker ta är "hoppa vilan"

Efter promenaden blir det att vila. Igår blev det inte så mycket vila för min nacke och det straffade sig å kvällen då det var dax att sova. Hatar när smörta förstör sömnen, kan ju bli galen för mindre. Tar ju helre smärtan på dagen och sömn på kvällen. Får man god sömn fixar man smärtan på dagen bättre och ja allt blir så mycket enklare med en utvilad kropp.....

*****

Men en repris jag mer än gärna gör är ju hockey reprisen :)

Ja idag är det dax för Läckerolen igen   

Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken.....  

men kan inte låta bli å ha en underbar känsla över att vi leder med 3-0 i matcher och tanken på att det kan bli ett avslut på detta på hemmais gör att det känns lite extra pirrigt att få vara på plats i kväll     

Önskar mina läsare en underbar dag för det tänker jag ha 

Trampade omkrin i skogen i dag :) Grått och kylig var det, snön flög lätt, men det gjorde även den där räven som bara jag såg då, så typiskt att man inte fick vittne på det fenomenet =)))

Med på promenaden var:

Jag med Kelly & Jack (leonberger & alaskan huskey)

Bengt med Ängla & Elvis ( Golden)

Ziba med Tina & Pitufo (bladrasrer)

Carin med Hilja & E-G (dalmatiner) Fiona, Dustie & Freja ( chihuahua)

Fåglarna är fotade hemma genom fönstret....