Japp så blidde det, febran och ont i halsen å inte kom det som en överraskning heller denna gång. Hade i flera dagar frysit och varit onormalt trött så jag bara väntade att det skulle komma. Aldrig roligt att bli sjuk men samtidigt är jag glad att det bröt ut, för det finns ju inge värre än när det ligger på lur en längre tid och man får gå på halvfart. Nu får vi hoppas detta är över lika fort som det kom. Jag sover och sover, fattar inte att man kan sova så mycket. Blir lite jobbigt för kroppen att sova så mycket men får hoppas jag sover bort detta. Febern kom på onsdags kväll och är i nu läget bara en uns bättre, lite längre mellan febertopparna.

Fick denna mycket stämmande bild av en kär vän på FB i morse :) Inte undra på att jag lär dricka kaffe så ofta.. hahaha....

Det finns ju en här i huset som jublar när vi är sjuka...

Ja det är ju Jack. En äkta sänghund, han har missat att han är en alaskan huskey, man kan ju tycka att denna ras ska gilla att vara ute, vist det gör han oxå men sängen det är nog den bästa platsen det :)  

Dom gånger man är uppe så är han hela tiden på sin vakt och närmar man sig trappan rusar han dit och ser så här bedjande och frågande ut; Ska vi gå och lägga oss nu????!!! Tycker han väntan blir för lång så får man en utskällning och sen försöker han valla en upp ;) 

väl där uppe är han såååååå nöjd. Lustiga är att han vägrar att gå upp och lägga sig själv, han måste ha sällskap :)

Gubben låg i samma sjuka förra veckan så Jack har haft ett paradis nu :)

He underbar dag, njut av solen från mig oxå.....