Varför ska det kännas så jobbigt att ta fram en dammsugare???

Man hittar på både det ena och det andra för att lura sig själv att börja dammsuga, allt annat känns plötsligt mycke viktigare här i livet, som tex att börja städa i skåp och lådor fast golven ser ut som en leråker  ..

Man för en dialog med sig själv: 

- ta fram den där det är ju gjort på nolltid!

- ja jag vet, men ska bara kolla en sak på nätet först...

- men dammsug förs så kan du sitta i lugn och ro...

- ja jag vet, men.....

Ja så här kan man hålla på hur länge som helst. Jag beslutade redan vid niotiden i morse att dammsuga det skulle jag göra bland det första jag gjorde efter morgon kaffet.

17.45 startar jag dammsugaren  

 Det tog mig hela 45 minuter att dammsuga och torka golven i hela huset. Detta har jag gått å dragit på och haft stora diskussioner med mig själv om, som om deet skulle vara ett världsproblem!!! Hur korkad får man bli  

Det r väl denna bild man målar upp inför en städning  

Men nu så är det rent och fint igen   

och inte var det jobbigt heller...