Ja om det är svininfluensa eller nån annan lär ju bli osagt och inte spelar det väl heller någon roll vad den heter heller. Ett som är säkert den har inte på nå vis varit en trevlig gäst.  Den kom som en blixt från en klar himel. Vaknade och kände mig rasslig i halsen, for till jobbet, det börjar värka i kroppen, den kännslan bara ökar och ökar ju längre dagen går, men jag biter ihop och jobbar på, ganska pigg i hjärnan ändå, men inser efter lunchen att detta funkar inte, har degat ihop ordentligt, tar temoen den visar på 38,5. Bara att åka hem. Väl hemma och hundar vart ut och katter fått mat kryper i säng och på en halvtimme/timme har tempen nått 40 grader.

Ja alvedon proppar jag i mig med jämna mellanrum, får endast ner febern till 38,5, fruktansvärt drygt är det och värken och smärtan i kroppen får jag heller inte bort, bara å önska att man får somna av mellan varven, men inte lätt när man skriker av smärta bara man vrider lite på sig och hjärnan den känns som den ska koka. Har vetekudden kyld men tar liksom en minut så lär jag vända på den för att få lite kyla...

Ja nu är den värsta pinan av det över iaf. Från lördag em och fram till måndag morgon har jag inte fått behållt det jag ätit, fått sprungit på toa kanska omgående efter matintag. Vet inte om detta har med influensan att göra, inget jag hittar nå info om iaf, men alla reagerar vi ju olika på saker å ting. För inte kan jag väl haft tur/otur att haft magsjuka på samma gång????

Idag (måndag) har jag fått behållt de jag ätit och jag känner att lite ork kommer krypandes tebax, dock har febern inte velat lämna mig helt ännu, en nu är det lite mer normalt, med mina febertoppar och nu stiger jag inte över 38 utan håller mig där under. Hoppas detta är slutet på denna sjuka för aldrig har jag varit så klen och orkeslös, vet att på fredagskvällen skulle jag ta mig en korv med bröd men kunde inte klämma ut ketchupen ens så klen var jag...

Å jag som skulle vara frisk under 2013.....

Fast kroppen kanske är i chocktillstånd ännu.

Först så slutar jag röka och rensar ur kroppen och sedan börjar jag att träna 2 gånnger i veckan...

Sedan jag var in här och kollade och skrev, nästan så jag har glömt att jag hade en blogg   

En får nog ta en liten snabbgenomgång av vad som hänt sedan sist. Har ju faktiskt hänt en del saker som jag vill ha kvar och kunna se tebax på, både tråkiga och bra saker. Jag börjar bakifrån i tiden och då hamnar jag efter nyår.

FASTA + RÖKNING

Ja det hela började faktiskt före jul. Jag mådde inge bra kropsligt. Det gick liksom inte å sätta fingret på vad det var men matlust och godissuget försvan bara mer och mer under dessa helger. Jag som normalt älskar julmaten och allt som hör den till, ja de första dagarna kunde jag njuta av all den goda maten, men det trappades av mer och mer. Kunde inte ens förmå mig att äta skumtomtar

ja då är det illa....

Hade under en längre tid fundert på om att genomgå en fastakur för att rens ur kroppen och nu vart det ju ett ypperligt tillfälle att göra så. Sagt och gjort så beställde jag hem ...

Ja å när jag ändå höll på å renade mig så tog jag bort ciggen oxå, ja det skulle jag kunna orda en del om men hoppar det. Kan ju meddela att jag nu på fredag varit rökfri i 6 veckor   

Mådde mycket bättre efter fastan så jag är glad att jag gjorde den....

Men ska jag göra det igen så tänker jag då inte testa längre än tredagars, för huva vad det var tufft, var tuffare att fasta än att sluta röka och då har jag rökt i 28 år....

**************************************************

***********************

LIVET ÄR HÅRT   

Ja nyligen hände det som inte fick hända. Jag satt senas igår och önskade att han hade fått stannat kvar i livet. Det är sorgligt när alla djur dör men vissa sätter större spår än andra och några jag kan enkelt räkna upp är Hundar: Bonny, Rocky, Bamse, Jappe

Katter: Emil x2, Oskar, Stina, mÅrris

Kaniner: Pelle, Gullan, Goer

mÅrris var det som fick lämna mig för drygt en vecka sedan eller blir det två..strunt samma saknad är han....

Som ett litet yrväder kom han in i vårt liv. Han var med överallt och han var med överallt med de övriga djuren, katter som hundar alla gillade han. Ja det lär väl erkännas att de andra djuren inte alltid var så förtjust i mÅrris framfart, det var inte för intet vi kallade honom för mÅrris Tyrann...

Bull och mÅrris blev bästa polare och de hängde ihop i det mesta som hände under en dag. Förutom att mÅrris störtdiggade sin kompis så diggade nog han låder mera, han blev som galen då han fick chansen att få krypa ner i en låda eller en pappåse för den delen. Bull tog även efter mÅrris i den egenskapen att älska lådor, så söta dom två var tesammans....

mÅrri han var även sin matte trogen, var man hemma och ev satt vid datorn så skulle han ligga i knä å sova, även på nätterna skulle han sova med matte, han och Bull hade lite av en kamp om mattes uppärksamhet vid sovandet...

mÅrris ville altid ha tasskontakt med min hud, antingen gjorde han som på bilden eller så hade jag en tass på hakan eller kinden.....

Men så kommer dagen då han kommer in haltandes....

Han orkar inte gå långa sträckor    Tur han har Kelly som gärna la sig nära honom och höll ett vakande

öga på honom   ......

Till vetrinären det bar, jag kände mig illa till mods på väg dit.....

Vetrinären klämde och kände på mÅrris ben, men hon kunde inte känna nått som var konstigt. Han hade även satt ner foten pyttelite på golvet nu när han gick där inne. Mitt hopp började ljusna...Det vetrinären kunde tippa på så här, var att höftkulan hade vart ur, men nu fallit på plats igen, var tydligen vanligt hos katter. Nu lyser mitt hopp ännu ljusare.. mÅrris får en lugnande spruta för att kunna röntga benet, ja vi vill ju vara säkra på vad felet är. Jag väntar medans on går iväg med honom till röntgen. Hon kommer tebax och jag får vänta en stund på resultatet. Jag lånar en sax för jag har under tiden känt en knuta i hans päls och det är ju perfekt å ta bort den medans han sover, han är ju lättkammad i vanliga fall men kan ju passa på medans jag kan i lugn och ro.

Efter en stund kommer vetrinären in och jag får en klump i magen bara jag möter hennes blick   

Hon berättar att hans knäskål är bruten   ( här knyter det sig regält i hjärtat och själen) inser direkt allvaret och tårarna ja dom bara kommer   försöker dock att hejda mig för att höra vad hon har att säga, men det är inte lätt. Är ju jobbigt att bara skriva om det... Jo op skulle man kunna göra men utgången väldigt oviss så jag väljer att inte utsätta mÅrris för någe mer lidande. För min egen del hade en op passat utmärkt, men för mÅrris som lever ett liv på landet och ska kunna leva och vara ett smidigt kattdjur så var en sådan op inte att tänka på...

Hejdå mÅrris....

Nu får jag hålla Bulls tass när jag sover.

Ja detta inlägg är tragisgt.....

Lägger även in en varning för bilderna på slutet av inlägget, gillar man inte se döda djur så ska man inte kolla...

I början av oktober eller närmare den 8-9 var jag med på årets älgjakt.

En av hundförarna sprang på en älgtjur som gått ner sig i en bäck och oturligt nog så på helt fel ställe, ett djupt och dyigt område....

Jag å min jaktkopis var dit och tittade på den och det var med sorg i hjärtat när man insåg vilken plågsam död den gått till mötes :(

Vi räknade ut att den hade varit död i minst 2 veckor. Vad hade hänt den??? en tillsynes ung och fin tjur. Tänk vad den stackarn har fått kämpat och kämpat för att tagit sig upp och till slut gett upp och bara invänta döden. Naturen är hård men detta tyckte jag var så grymt mot detta djur :(

Efter älgjakten var några ur laget dit och drog upp den ur hålet och frågorna bara växer angående tjurens öde...

Man kan tydligt se att ena bakbenet är helt av, inga andra synliga skador :( 

Tänk er den smärtan att med detta ben försöka ta sig upp i ett dyhål som bara viker sig under en :((((

Har den fått benet avsparkat under brunsten??? kan det verkligen bli sån skada av en spark från en rival???

Trafikolycka??? Har personen anmält en påkörning? för inte kan man missa det??? Ett eftersök borde ju funka, måste ha varit mycket blod???

Hur som så känner jag så för denna tjur mår nästan illa av att tänka på dess lidande den utstått....

I går fredag var det planeringsdag på jobbet och det är ju alltid trevligt och givande :)

Under dagen när vi satt där och jobbade så kommer en ko med två kalvar kutandes över gården, så häftigt! Försökte fota men hade ju naturligtvis fel inställningar på kameran :( men har ju bilden av de vackra djuren kvar i huvudet :) 

När planeringsdagen var över så for vi till Högbo för att gå på spa after work. Vilket var helt underbart...

Vi fick sitta tillsammans i ett rum i fotbad och vi fick ansiktsrengöring, med massage, fot och vadmassage ( vilket jag avstod ifrån) sen fick vi nack och huvudmassage. Efter denna ritual fick vi göra egen spabehandling med hårinpackning, ansiktsmask, kroppsskrupp, bad (vilket vi hoppade över) och bastu. Ljuvligt skönt...

Sen gick vi upp till restaurangen och där möttes vi av underbar personal, super trevliga och duktiga. Vår meny var:

Toast skagen ( nog den godaste jag ätit)

Oxfile med ptatisgratäng, pepparsås, baconlindade ärtor och äppelmos

Efterrätten på det stället.. jag säger bara woow... 

Ett desärostbord fanns, jag testade men "ryser" inget för mig...

Men efterättsbordet det gick inte av för hackor, stort som ett julbord med diverse efterrätter, praliner och choklad i långa banor :p 

Mätta och nöjda åkte vi hemmåt och kan säga att man somnade gott efter denna underbara dag...

Kan varmt rekomendera http://www.hogbobrukshotell.se/

"Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken"

Sägs det i ett ordspråk...

Men jag kan  intyga om att jag har hoppat över bäcken många gånger nu, även hunnit en bit på vägen...

Har nyligen blivit smärtfri från diskbuktningen jag åkte på i våras, så himla skönt. Går på akupunktur, vilket har hjälpt mig mycket med både nacken och ländryggen som jag i normalfall har ständig smärta av nå slag i från. Men har inte haft en endaste känning av ländryggen på ja...över en månad nu. Jag var så sent som i morse lyrisk över att jag varit smärtfri och började äntligen känna mig som en hel människa.

Det är nog mycket därförr som jag börjat inse att jag å tiden inte är sams. Nu när jag blivit piggare så kommer ju allt ikapp en på ett mer påtagligt sätt. Svårt att förklara men ni kanske förstår vad jag menar...

Vaknade och kände mig pigg och allert i morse, brukar vara lite seg annars just på måndagar, går ju upp 4.30 på måndagar. Kände liksom en glädje över denna dag.....

Det blev en jättebra dag på jobbet, har ju så underbara kollegor och en underbar barngrupp. Ja livet kunde nog inte bli bättre denna dag....

Tog det lugnt och avnjöt en kopp kaffe på jobbet efter arbetsdagen, skulle vidare till Gävle för akupunktur, vilket jag såg fram emot... Gick in i omklädningsrummet och böjde mig ner för att ta upp väskan som stod på golvet, AJ!! och jag föll ihop på knä :( ja jag har ju varit med om detta förut och förstog vad som hände..ryggskott.... Ja efter en stunds svärnades och kämpandes så tog jag mig upp. Arg som ett bi blev jag på millesekunden.... FAAANN jag som mådde så bra i min kropp...varför?????

Jag är fortfarande arg, ledsen, uppgiven, förbannad, frustrerad....skulle bara vilja sätta mig ner å stortjuta, men inser att ryggfan ska fan inte få knäcka mig!!! men svära det gör jag i parti och minut just nu...

så nu har jag fått gnällt av mig lite.....

Måndag morgonen här igen....

Tiden ja vad är tid?? förr var tid nått man hängde med på men tiden har förändrats,

den väntar inte på en annan längre....

Gillar inte när tiden  och jag inte är sams, jag blir lätt apatisk och struntar att springa i kapp den, men det får jag bara sota för i längden, för på nå vis måste jag ikapp den......

Dagen är här här!!!!

Jag ska på älgjakt, Jag ska på älgjakt, Jag ska på älgjakt, Jag ska på älgjakt, Jag ska på älgjakt, :))))

Konstigt nog har jag sovit som en stock inatt. Kanske jag var totalt slut av allt yrande med packningen igår   

Hoppas Gunilla har byssan redo för jag hittade denna skylt vid vårat pass...

Ja idag har vi äntligen anlänt till dagen före. En dag min hjärna kommer att gå i spinn. För imorgon är det ju dax för älgjakten och jag ska vara med. Har längtat sjukt efter den dagen. Ska bli så spännande och underbart att få spendera två dagar i skogen och med trevligt sällskap :)

Är dock lite orolig att jag inte kommer att kunna sova i natt, kommer nog att va alldeles för taggad för det, men det kommer ju att bli så bra ändå, varken så jag får sömn eller inte :)

Å mycket ska jag fixa å dona med i dag så morgondagen blir så bra den kan bli.

 Varma och bekväma kläder ska letas fram, sen är det ju fika väskan som är viktigast :p, kameran ska laddas å putsas. Ja kanske inte är så mycket, men jag vet ju hur förvirrad jag är å kommer ju att dubbelkolla allt 700 gånger innan jag är nöjd =) Sen hade jag tänkt att få någon ordning här i huset, med städning och så. Tror inte jag kommer att ha så mycket ork över för sånt efter dagarna i skogen. Tur i oturen så har jag ju även en semesterdag på onsdag, då det är meningen att jag ska på min vattengymnastik. Denna vecka är den inställd på grund av utbildning. Jag kan nog behöva den dagen att bara ta det lungt och vila min kropp och rygg :)

Känner jag min rygg rätt så kommer den inte att jubla över att sitta still så mycket under två dagar. Men det tar jag för jag kommer att må så bra själsligt att få vara med om detta äventyr.....

Hade ju planerat så bra denna dag, skulle bara vara hemma och fixa och dona, men är man förvirrad, senil och allmänt koko så går ju planer i stöpet. I veckan fick jag ju ett meddelande att sonens telefon var klar som vart på lagning. Ja dagen efter skulle jag ju in till Gävle på akupunktur så då skulle jag ju hämta ut den, praktiskt när man ändå åker förbi där, för så kul är det inte att sitta å åka åt det hållet. Men nu var det ju så att det hade ju totalt försvunnit från min hjärna. Så nu får jag sitta å åka in i dag i stället, har egentligen inte tid med det, men är huvudet dumt så blir det ofta dubbelarbete :/

Ja detta med min förvirring just nu hoppas jag att sköterskan på akupunkturen har rätt. Ja jag är ju inormalfall ganska virrig och senil av mig, men den sista tiden har det varit katastrofalt dålig. Jag får ständigt leta saker, jag glömmer det mesta som sägs och sånt som planeras in. Mycket frustrerande för en som vill ha lite koll och struktur i livet. Jag beklagade mig över detta för sköterskan. Hon berättade att det kan till en viss del ha att göra med akupungturen, hon berättade om fler som upplevt samma saker och andra "onormala" beteenden hos patienter som hade kommit i samband med denna behandling. Dessa beteenden hade avtagit en tid efter avslutat behandling. Det var mycket skönt att höra och jag hoppas innerligt att det är på grund av behandlingen. 

nepp nu är det slutsvamlat för denna gång.....